Nu är det tisdag, en dag jag inte har bestämt mig för om jag gillar eller inte gillar. Den kommer efter måndag, vilket är bra för den kan aldrig vara sämre än en måndag. Då finns de två sätt att se på denna dag som kallas tisdag.
-Den är en fantastisk dag som räddade mig från helvetet jag kalla måndag. Den omvandlade veckans värsta dag till något annat. Den är underbar, tisdagen är underbar! Tisdagen är min vän.
- Måndagen var så förjävlig att jag tar ut den på tisdagen. Så tisdagen sucks!
Helgen flög förbi, eller var det jag som försökte flyga på fyllan? Lite oklart!
Fredagen gick förhållandevis smärtfri, fast inte för G som fick en putt och J to CB som fick en teleskopbatong i huvudet. Nä de fick hon inte men hon kunde mycket väl ha fått de med tanke på hur välutbildad vakten verkade vara.
Jag tycker att det är så orättvist att alla andra alltid blir apraka medan jag fumlar i mörkret salongsberusad. Så jag bestämde mig för att jag skulle bli plakat på lördagskvällen. Och ja, mission completed! En del minnen poppade upp så sent som i morse, så nu har jag två frågor:
- Vände jag ut och in på mina strumpbyxor för att jag hade fått tuggummi på foten?
- och i så fall, var jag utomhus när jag gjorde detta?
Mårten Andersson är en knasig person. Han är som tisdagen, gilla eller inte gilla!?
Men nu undrar jag: menar han mig? Har han sett mig gå?
Kiss Kiss Bang Bang J
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar